"Astronomin eller Stjärnkunskapen är en vetenskap om stjärnornas lopp, läge och beskaffenhet. Till stjärnorna hör också solen, månen och vår jord..." Här kommer den första i en serie artiklar om Astronomins fantastiska värld... Sölve Berg redogör för de senaste rönen inom Stjärnkunskapen, och vidrör sådana fantasieggande frågor som "Vad finns i Universums mitt?" och "Hur är det med liv på andra planeter egentligen?" Han avslöjar även nya häpnadsväckande uppgifter som tyder på att det faktiskt kan finnas liv - på solen! Det finns tre olika sorters stjärnor: de orörliga Fixstjärnorna, de som rör sig regelbundet runt sin sol eller en annan stjärna - Planeterna - och de som har ett oregelbundet lopp omkring solen och kallas Kometer. Till fixstjärnorna (de orörliga stjärnorna) hör även vår sol. Den tycks varje dag röra sig från öster till väster, men denna rörelse är skenbar: det är inte solen som rör sig utan vår jord, då den dagligen vrider sig som ett hjul kring sin axel från väster till öster. Har Ni märkt, kära läsare, att då Ni åker fort i en vagn med många hästkrafter, så tycks träd, hus och fält flyga förbi Er? Så verkar det faktiskt, men det är inte de utan Ni själv som flyger fram. På samma sätt är det med jorden och solen. Jorden är bilen som vi åker i: vi rör oss framåt med den, men solen står still. På samma sätt är det med de andra fixstjärnorna. Lägg till exempel märke till en stjärna som, sedd från fönstret, står över grannens TV-antenn. Om Ni går tillbaka till fönstret efter några timmar så ser Ni, att hon inte längre är på samma ställe. Och dock har hon inte flyttat på sig! Jorden har under tiden vridit sig alltmer omkring sin axel. Planeterna däremot rör sig inte bara skenbart, utan snurrar verkligen runt solen. Med blotta ögat ser vi sex: Uranus, Saturnus, Jupiter, Mars, Venus och Merkurius. Härtill kommer även vår Jord (som också är en planet) samt fyra senare upptäckta planeter, vilka man inte kan se med blotta ögat. Förutom dessa huvudplaneter är även arton biplaneter eller månar kända. Ni känner alla till vår vänliga måne, som med sitt stilla, behagliga sken lyser om klara nätter; men vi har blott denna enda, medan däremot Saturnus upplyses av sju, Jupiter av fyra, och Uranus av sex sådana drabanter. Med en bra kikare kan man se dem ganska tydligt, som små bollar, men inte utan. Hur ser man skillnad mellan planeter och fixstjärnor? Denna fråga måste jag först besvara, innan jag går vidare. Flera planeter verkar, sedda med blotta ögat, lika stora som de starkaste fixstjärnorna, men de har inte samma tindrande eller darrande sken, utan lyser helt stadigt och stilla. Ännu tydligare blir skillnaden om man använder ett bra teleskop, för då verkar planeterna mycket närmare och större, som en rejäl skiva upplyst av ett svagt sken - inte alls olikt en boll av något slag; beroende av teleskopets styrka kan den se ut som allt mellan en pingisboll och en medicinboll. Fixstjärnorna däremot förblir lika små och lika strålande som när man betraktar dem med obeväpnade ögon. Genom sitt tindrande ljus ger sig även solen tillkänna såsom en fixstjärna. Den är, trots att den verkar väldigt stor, inte alls någon av de största; men den är ändå den viktigaste för oss och alla de planeter som den lyser upp, och jag har en hel del anmärkningsvärt att berätta om den. Januari 2001 1 2 3 Solen >