"...och titeln som Mr/Mrs Universum går till... Jorden? Människorna? Skulle inte tro det!"
Och A-Ekonomi har någonting med saken att göra.


Av Jorge Mantegna


Det tog ett bra tag för mig att inse det, och jag har fortfarande svårt att verkligen tro det. Jag var optimistisk så länge, så länge... men sanningen kom ifatt mig till slut, och jag vet precis när det inträffade. Det var exakt två veckor sedan nu (när jag skriver detta) - jag kom hem från flygplatsen (jag hade varit på konferens i Oslo), tog taxi hem, tog en dricka ur kylskåpet och slog mig ned framför teven. A-ekonomi. Och allt föll plötsligt på plats. A-ekonomi. Där var vändpunkten.

Mänskligheten har kommit långt, beroende på hur man ser saker och ting förstås. Vi har saker att vara stolta över, och vi har saker att skämmas för. Alla håller säkert inte med om fördelningen mellan kategorierna, men de flesta håller nog ändå med om att det är så. Att vi har kommit en bra bit på väg mot vår egen undergång kan nog också de flesta skriva under på, fast riktigt hur mycket vi avverkat av den vägen är en annan sak som delar upp oss i flera läger. Om vi tar mig och min svåger Mark som exempel, så är han av den mer optimistiska övertygelsen; han tycker visst att vi människor ställt till med en hel del elände på vår planet, men att vi ändå är på väg mot bättre tider, medan jag själv har en känsla av att vi är på sluttampen av vår tid på toppen. En sak har vi dock gemensamt, Mark och jag: när det väl är dags för homo sapiens att kasta in handduken, så vore det tacknämligt om vi kunde göra det med stil.

Vad jag menar?

Säg att en grupp utomjordiska journalister från ett intergalaktist mode- och livsstilsmagasin kom ned från himlen. "Vi är här för att kolla in er stil", säger de, "vi gör ett reportage om alla planeters befolkningar och vilken känsla de har och vilken koll de har. Det går i press om tre månader, under rubriken 'Univerums 796 stiligaste'."

Tror ni vi skulle klara oss bra? Jag tvivlar på det. Och jag ska tala om varför.