December 2001
 

Taskig teknik eller maktspråk
Balettlektioner kan hjälpa män i 55-årsåldern.


Av Astrid von Rosen, illustration: Myran Holmlund


Störande signaler från mobiltelefoner och läbbiga privata samtal i offentlig miljö har blivit en del av vår vardag. Ska man stå ut eller finns det något att göra åt problemet? Som gammal dansare tror jag att det behövs träning, och åter träning: Hitta knappen, sänk volymen, prata tyst.
   Häromdagen åkte jag tåg från Göteborg till Stockholm för att se en föreställning på Moderna Dansteatern. Jag är beroende av att kunna ha min mobiltelefon på och hade därför inte valt att resa i en mobiltelefonfri vagn.
   Rätt som det var började det ringa mycket högt hos den välklädde mannen tvärs över mittgången. Passagerarna runt omkring skruvade besvärat på sig och blängde åt hans håll. Mannen halade sävligt fram sin telefon från kavajens innerficka och började prata om något möte. Så fortsatte det hela vägen till Stockholm.
   Under resans tre dryga timmar hade jag gott om tid att fundera över varför han inte verkade förstå det hänsynslösa i den mycket höga signalen.
   Mannen verkade vilja framstå som en gentleman. Han var i 55-årsåldern, hade mörk kostym och grått välklippt hår. Den lila slipsen hade små diskreta beiga rektanglar som matchade skjortan. Skorna var putsade.
   Jag funderade över om han möjligen var döv och därför måste ha så hög volym. Men han verkade kunna kommunicera obehindrat med dem som ringde upp honom, så det var nog inget fel på hörseln. Kanske kunde han helt enkelt inte sänka volymen, stackars man – taskig känsla för tekniska prylar helt enkelt.
   Sedan slog det mig att han helt enkelt struntade i sina medpassagerare. Han ville manifestera sin position i samhället genom att ha den högsta signalen. Han ansåg sig helt enkelt vara så viktig att han självklart kunde låta sin telefon ringa hur högt som helst. Som tuppen på gödselstacken ungefär.

Det får gärna ringa i hans telefon, han får gärna prata, men det borde vara självklart att inte utsätta andra för onödig plåga. Svenskar har dåligt rykte utomlands, särskilt affärsmän. De anses vara socialt inkompetenta, obildade, klumpiga och ohövliga.
   Här är tre handfasta regler för mobiltelefonanvändare i situationer där andra människor befinner sig inom hörhåll:

  • Öva upp fingerfärdigheten så att du kan sänka volymen med ett par enkla knapptryckningar. Har du svårt med koordinationen rekommenderar jag några lektioner i balett. Då blir det ordning på både fingrar, tår och hjärna. Dessutom blir rumpan snyggare!
  • Välj vibration eller diskret ton.
  • Håll dig till korta samtal, be att få ringa upp senare, eller gå undan en bit. På tåg kan man stå i slussen mellan vagnarna.
Lycka till önskar
Astrid