Där
sitter de samlade i Globen – Sveriges idrottsstjärnor.
Nyduschade, nyfriserade och finklädda. Hur har
de tid? Borde de inte vara ute i skogen och träna?
Stanna till på elljusspåret och passa på att
lyfta några nedfallna träd som ligger i
vägen. Harkla upp lite slem ur halsen och loska
på sågspånen på marken.
Idrotten är inte som den är i Max Lundgrens gamla
böcker. Där Åshöjden
bollklubb tar sig upp i högsta serien utan några pengar i ryggen eller
IFK Trumslagaren fostrar fram löparstjärnor på kolstybb. Om det
händer att en klubb tar sig till de högre divisionerna blir de uppköpta
av baddräktsfabrikanter.
Å vad jag saknar de riktiga stjärnorna, de som fick
lukta svett och skita ner sig. Var finns dagens Sebastian Coe? Han som har en
pappa som jagar
honom med bilen om han springer för långsamt.
I dag sitter stjärnorna på långa rader, äter
gott, dricker
vin och fjäskar för kungen. Och vi sitter och tittar på. Petar
lite förstrött i näsan och tänker att de är väl ändå väldigt
duktiga. Och där sitter dopningspolisen mitt bland dem. Och journalisterna
som ska granska och intervjua idrottarna sitter där och ler. En och annan
fotbollsdomare sitter nog också bland vinflaskor och kungligheter. Idrottsrörelsen är
en enda stor gemenskap. Vad fint!
Och kvinnoidrotten har haft ett strålande år får
vi veta. Idrottstjejerna
gör ett framträdande där de mimar och dansar på scenen.
En före detta fotbollsspelare som fick sluta på grund av anorexi,
en simmare som lidit av bulimi och en stavhoppare som mest är söt visar
upp sig på scenen. Jag vill också mima på en scen framför
alla sexiga fotbollskillar. Jag vill få egna tv-program efter att min karriär är
slut och få leka journalist fast att jag har nickat bort alla mina hjärnceller.
Men det får jag inte. I stället är jag en av alla de där
lönnfeta som sitter och glor på idrottstjärnornas biceps och
triceps. Och någonstans längst bak i hjärnbarken förstår
jag att jag borde göra det som även idrottstjärnorna borde ägna
sig åt – gå ut i skogen, springa, få blodsmak i munnen,
loska och fräsa ut lite snor i ena handen. |
|
