Vart är vi på väg?
Simpsons-himmel över Visby
av Hadar Jax
illustration Ramon Alcazar

Vi fick ett brev till redaktionen, det är alltid kul att se att våra läsare engagerar sig och tar sig tid att ställa frågor till oss. Vi gör vårt bästa att besvara de synpunkter och frågor som kommer in.
Den här gången var det från signaturen "Undrande Stenbock i Hässleholm",
han/hon frågar: Varför i herrans var det en Simpsons-himmel över Visby i början på september? Är det normalt? Är det rentav farligt? Vart är vi på väg?
Det var många frågor på en gång och jag måste ärligen säga att jag inte förstod ett vitten av vad brevskrivaren skrev om.
Som tur hade "Undrande Stenbock i Hässleholm" skickat med en bild så att jag kunde förstå vad det handlade om. Ja, med lite hjälp från Thord Malm, en yngre redaktionskollega. Thord berättade att The Simpsons är en amerikansk animerad TV-serie som har gått i flera hundra avsnitt sedan början på 90-talet. Den var tydligen väldigt populär. Jag har inte sett på TV sedan i mitten på 70-talet, när jag insåg att mikrovågorna från TV-apparaten störde mitt 4:e chackra och min meditation.
Det sista jag såg innan apparaten åkte till Myrorna var Raskens, så det hade nog hänt ett och annat som jag inte hängt med på - Simpsons bland annat.

För att gå till botten med undringen i brevet lånade jag hem en TV och ägnade en helg åt att titta på familjen Simpson och jag måste säga att det är verkligen konstigt och obegripligt. Här springer det omkring en radda gula figurer som gör och säger tokiga saker - hur har det här kunnat bli en världssuccé?
Men det var ju inte det som brevskrivaren frågade om. Jag insåg naturligtvis likheten mellan brevskrivarens bild och himlen i den fiktiva TV-serien. Hur var det möjligt? Hade det hänt på andra platser att dikten, så att säga, tar över verkligheten? Jag pratade med några kollegor runt om i vårt avlänga land och det tog inte lång tid förrän ett mönster utkristalliserades.

Det finns fler exempel, tro mig. Sammanlagt har jag hittat 25 exempel på sådana här upplevelser, som nu har fått ett gemensamt namn: UVU, utom-verklig-upplevelse.
Vad är då det gemensamma mönstret frågar ni?
Svaret är lika enkelt som förbluffande: alla historier utspelar sig på Gotland!
Vad är det som gör att människor får en UVU? Och om det händer, varför utspelar sig 100% av UVU-fenomenen på eller kring Gotland? Varför?
Jag har inget konkret svar men UVU är här för att stanna, så mycket kan jag säga. Titta på det här diagramet:

Från att UVU började dyka upp runt 1987 har det bara blivit värre, om 50 år kommer alla på Gotland ha en UVU minst en gång per år enligt mina beräkningar.
Jag har inget konkret svar, som sagt, till varför UVU-fenomenet existerar men jag har naturligtvis en teori.
Jag tror att det är en naturlig utveckling av hur det kan vara att bo på Gotland, jag är ingen expert, men har ett sommarhus i Fide, så jag har en viss inblick.

Vi drabbas, speciellt under somrarna, av artficiella och konstgjorda upplevelser och nöjen. Det är bland annat medeltidsveckor, raukar i plast och z-tv:s sommarpartajande.
Inte konstigt att gotlänningen blir lite kocko i huvudet av allt detta. Och att han eller hon sedan börjar tro att det mesta i omvärlden är på låtsas, att man bara är en statist i någon film. Låter det rimligt? Är det förklaringen till UVU-fenomenet? Jag vet ärligen inte. Men det verkar vara här för att stanna.