Februari 2003

Dom kallar oss flummare
- Sam Grundtvig ger vetenskapsredaktionen
svar på tal

Jaha, bara man vänder ryggen till så är de empiriska konspiratörerna framme.
Här åker man iväg några veckor på en välförtjänt semester till New Orleans för att närvara på en voodoo-festival och avsluta boken om min egen livsåskådning - Samismen. Men det blev inte så mycket ro där som jag hade hoppats, nej, nej.
Kollade in på Moddlaren från ett internetcafé för att se om det mot all förmodan publicerats något nytt från de slöa redaktionerna, och möttes av en pamflett från vetenskapsredaktionen.

Jag syftar naturligtvis på artikeln "Stoppa flummet" - ett slag mot hela den alternativa rörelse som jag och miljontals människor runt om hela världen engagerar oss i.
Är vi totallurade sinnesrubbade lallande idioter som inte kan se skillnad på en bil och en astral-projektion?
Nä, skulle inte tro det. Det är NI på vetenskapsredaktionen som är totallurade, jag ska strax förklara varför.

Den totala självgodheten hos dessa redaktionsmedlemmar får mig att nästan gå i bitar. Varför sitter dom och plitar ihop artiklar i en nättidskrift istället för att göra egna "upptäckter"? För att dom inte kan så klart! Musikkritiker är misslyckade musiker och vetenskapsjournalister är "vetenskapsmän" som inte skulle kunna känna igen en 3:e-gradsekvation om den så dök upp och bet dom i deras pompösa arslen.

Jag kan inte få dem att ändra sig, att försöka att tänka i nya banor, det är förmodligen försent. För så länge dom inte kan förklara ALLT med en hållbar förklaring, så får dom allt tagga ner sig lite. För det finns visst fortfarande några luckor i naturvetenskapen innan vi kan luta oss tillbaka i soffan, knäppa händerna bakom nacken och säga: "Sätt på tevattnet älskling, nu har dom äntligen tagit reda på hur allt hänger ihop, så nu är det bara att koppla av..." Några små luckor som sagt, som till exempel, tja, universums tillblivelse?
Ge mig ett svar på det, om ni kan - jäkla hobby-fysiker!
Teorisera går väl an, det kan ju vemsomhelst göra.

Det som vi försöker ge en bild av är det som inte kan mätas, det som inte får plats under ett svepelektronmikroskop och det är i sanningens namn ganska mycket det. Det som finns inom oss, det som vi kanske bara anar, men som är allt för subtilt för att sätta namn på, eller göra till en teori.
Vi har väl alla varit med om något som absolut inte går att förklara, eller hur kära vetenskapsredaktörer?
Jag var till exempel häromdagen på väg hem till en vän på lunch då jag såg för mitt inre att en sandbil kommer att köra framför mig i den branta backen upp till min väns hus. Det var en kall vinterdag med halt väglag och en sandbil hade varit en välkommen syn. Jag körde vidare och döm om min förvåning 5 minuter senare när en sandbil svänger upp framför mig i backen, precis som i min vision. Märkligt va?

Det här är ju ingen revolutionerande händelse på något sätt, men sådant här händer varje dag för många människor, och vi står helt utan förklaring från naturvetenskapen. Ett annat exempel är ju när man vet vem som är i andra änden när det ringer, eller att man tänker ringa någon men när man lyfter på luren så har den personen redan ringt. Finns det en förklaring på sådant här? Kan någon sund människa säga att fenomenet inte existerar?
Och accepterar man dessa fenomen som något reellt så är steget inte långt för att börja fundera på telepati, telekenesi och så vidare.

Jag såg på TV häromdagen om skådespelaren Christopher Reeve, som alla vet så är han numera förlamad från nacken och nedåt efter en hästolycka för sex år sedan. Läkarvetenskapen har inte gett honom mycket hopp. Tvärtom så finns det inga registrerade fall där en patient har återfått någon form av rörlighet mer än två år efter olyckan. Det bryr sig inte "Stålmannen" om. Han har mot alla odds och teorier återfått rörlighet i armar och ben. Än är det lång kvar tills att han kan gå, men det finns i sanning mer än vad vi kan se med våra ögon!
Vår hjärna kan påverka förtvinade nervceller och med tanke och vilja få dem att fungera, det är ett faktum. Och det kan inte naturvetenskapen förklara på ett tillfredställande sätt.

Vi är en ung varelse, har funnits på jorden knappt några tusen år - vi har knappt ställt oss på bakbenen.
En stenåldersvarelse, i kostym och med mobiltelefon. Vi har utvecklat vårt teknologiska samhälle, till bristningsgränsen, men vi vet ännu mycket lite vad som försigår inom oss, i vår hjärna och vårt känsloliv. Vi kan ana en väv av samband mellan oss och kosmos, Déjà vu och annat "flum" är för oss bara inblickar i den väven och vår plats i världsaltet.

Med hopp om ökad förståelse i framtiden
Sam Grundtvig (Über-flummare)