text och foto av Björn Mascher

Part I The soul travels in perfect solitude as shadow and body become one
Oändligt sakta sjunker solen bakom horisontens karminröda linje medan dom sista strålarna av ljus smeker Gizas pyramider. Djupt nere i själens laguner öppnar sig en port där tidlösa vindar sveper fram omgivna av ekon ifrån en posthistorisk era.

”Death Ambience”, en resa genom mörka katakomber mot centrum av pulsens kärna. Bakom tankens tröskel döljer sig tatuerade klippblock som reser sig likt gigantiska monoliter, en vägvisare för navigatörer som söker själens källa. Rituella mönster formar svar som svävar ovanför människans insikt. Vågor ifrån det förgångna, rostiga symboler rör sig likt skuggor under frostbitna löv. Dolda mirakel väntar när mörka vatten dricker tystnadens virvlar. Apokalyptiska dyningar bringar existentiella svar där insikten skapar en passage emellan ordinära och icke ordinära världar.

Ett andligt stiltje där ursprungets floddelta väver samman evighetens strömmar. Födselns vibrerande ögonblick skapar den magiska kraft som växer till längtans ingivelse att penetrera obskyra mörker och besöka bortglömda domäner. I ett ambient tillstånd där en tonal arkitektur bildat själsliga atmosfärer finns stratosfäriska svar till det fenomen vi kallar livet....

Inspirationskällor/ljudkultur: Maeror Tri – Myein Oöphoi – The Spirals of Time Amon – Mer Alio Die – Le Stanze della Trascendenza Voice of Eye – Transmigration Klaus Wiese – Samarkand Stars of the Lid – The Ballasted Orchestra Mer information angående Death Ambience Music: Amon/Never Known (Andrea Marutti): web.tiscalinet.it/amon_never_known/gallery.htm eller Amplexus records: www.amplexus.net