| Söndags-förare
- på Gotland är det söndag
hela veckan
av Rune
Blom
illustration Myran
Holmlund
Jag har just köpt en bil - en liten röd Simca.
Jag har ägt den i c:a två månader och har
redan varit nära att sätta livet till vid minst
tre tillfällen.
Anledning: gotlänningar kör som krattor.
Att blinka när man ska svänga har tydligen avskaffats
helt. Sedan jag sålde min senaste bil - och bara haft
benen som transportmedel - har man tydligen utan min vetskap
avancerat vidare i evolutionen och använder nu telepati
som kommunikationsmedel vid korsningar och vänstersvängar.
Samtidigt som jag kör omkring och blinkar som jag lärt
mig i bilskolan på 80-talet, ja jisses, hur töntig
får man vara?
För att inte tala om alla vansinnesomkörningar som
grosserar, speciellt söder om Visby. Jag och min Simca
skulle svänga in till Tofta kyrka, BLINKADE och förberedde
mig på en vänstersväng. Bakom mig kom en galen
gute som tydligen hade bråttom till Klinte. Jag skulle
precis svänga vänster, bilen bakom mig kommer ju
- som man ska - köra om mig på höger sida,
eller? Fel, den galna guten kör om på vänster
sida. En sekund senare och världen hade varit en liten
röd Simca fattigare.
Sopbilsterror
Ett par dar senare svängde en mötande sopbil över
på fel sida - mitt framför mig - för att tömma
någon viktig soptunna, jag hann lyckligtvis svänga
undan, återigen med någon sekunds marginal. Det
här är bara ett par exempel ur mina senaste erfarenheter
från de gotländska vägarna. Vänner och
bekanta har berättat om fler nära-olyckor-om-man-inte-hade-hunnit-svänga-undan-från-
nonchalanta-gotländska-bilförare-som-inte-kan-se-skillnad-
på-växelspaken-och-handskfacket.
Men vad beror det på? Är gotlänningar verkligen
sämre bilförare än genomsnittet?
Ja, jag tror det, och jag tror det har en historisk förklaring.
Traktor-beteende
Innan Ericsson, Cementa och Svenska Spel kom till ön
jobbade folk med jordbruk. Finns det några trafikregler
på åkern? Nej, inte överdrivet många.
Bönder med traktorer kör som... tja, krattor. Har
ni någonsin kört bakom en traktor på en gotländsk
småväg. Det är en speciell upplevelse minst
sagt. Där kör bonden, innesluten i sin egen värld,
högt uppe över alla bilar och trafikregler. Föraren
är oftast försedd med hörlurar så att
han inte skall råka störas av någonting.
En tutande Simca exempelvis.
I många fall är traktorn dessutom utrustad med
en harv eller något annat brett redskap som omöjliggör
omkörning.
På förarhyttens sidor finns några små
blinkers som jag aldrig sett i funktion, eller så är
de väl alltför nedsmetade av jord. Hursomhelst så
kan bonden få för sig att svänga in till en
åkerlapp när som helst, utan förvarning. Förmodligen
precis när en liten personbil just har tagit mod till
sig och är i full färd med en omkörning.
Det här traktor-beteendet tror jag har smittat av sig
på de övriga gotlänningarna, många kör
som om de var ensamma på åkern, skrämmande.
På egen risk
Men det är inte nog med det. För länge sen
- innan idiotiska människor fiskat ut all fisk och förgiftat
dom som var kvar - ägnade sig många gotlänningar
åt fiske.
Ute till havs finns inga trafikregler. Herregud, dom har inte
ens blinkers. Fiskarna kör som dom vill, vind för
våg.
Kort sagt: gotlänningar kör som om dom körde
traktor eller fiskebåt.
Tror du mig inte? Ge dig ut i den gotländska trafiken,
om du vågar.
P.S Du som körde den stora röda
lastbilen som överskred hastighetsgränsen och var
nära att mangla en liten bil i en snäv kurva utanför
Gutestugan häromdagen - hoppas att du sätter Wunderbaum-granen
i halsen D.S |
