November 2001


av Günther Fliesenburgh, illustration: Myran Holmlund



Det svenska folket måste sätta stopp för det slavsamhälle som Sverige har utvecklats till.

   Det är nu dags för Sveriges regering och Riksdag att ackumulera den vida kunskapsbas och kompetens som just nu förtvinas vid svarvar och skrivbord. Denna enorma outnyttjade resurs, borde med det snaraste frigöras för att vara Sverige behjälpligt i den något förvirrade och till synes mållösa vandringen längs utvecklingslinjen. Med hjälp av medborgarlön löser man enklast detta delikata projekt utan att den frigjorda pöblen flyr landet och bosätter sig på orter som nu är etablissemangets tillflyktsorter i kalla tider. Detta är ett vedertaget begrepp som fungerar utmärkt i andra länder.
   Varje person som har medborgarskap är därmed också berättigad till att åtnjuta denna ersättning. En lämplig nivå på denna torde ligga runt en fjärdedel av det av staten fastställda basbeloppet. Dock vill jag ivrigt påpeka att en viss upptrappning av ersättning bör ske för nyfödda för att vid myndighetsinträdet kunna erhålla full medborgarlön.
   På detta geniala sätt kan vi eliminera allt annat vad bidrag heter, dessutom lösgör vi ett stort antal personer som nu mest pliktskyldigt arbetar utan att hysa några positiva känslor för företaget.
   Vi måste dock även tillse att företagens kunskapsbaser och nyckelpersoner inte försvinner ut i periferin, detta görs enklast genom att de som väljer att ej utnyttja medborgarlönen får motsvarande belopp reserverat i en portfölj med garanterad hög avkastning. Ett alternativt sätt, som dock troligen skulle te sig något mindre populärt ur folkets synvinkel på staten, är att öka skattetrycket rejält på de som väljer att utnyttja medborgarlönen trots att de åtnjuter ersättning från annat håll, antingen genom arbete eller kapitalavkastning. Detta förfarande innebär att staten bibehåller en kapitalmassa som kan användas för driften av landet och befrämjande av dess invånare.
   Syftet med medborgarlönen är att frigöra kompetens som nu obekymrat kan fokusera sig på det som intresserar personen i fråga. Detta innebär t.ex. att uppfinnare kan nu på heltid ägna sig åt forskning som i en tänkt förlängning dessutom kan leda till en världsomspännande uppfinning som då gynnar Sverige och därmed genererar ökad kapitalinkomst i form av externa köp.
   Det finns givetvis en rad andra områden som kan gå en liknande utveckling till mötes, t.ex. musiker, författare, konstnärer o.s.v. (endast fantasin limiterar tanken).
   Det är även troligt att den interna utvecklingen i landet kan åtnjuta stora framsteg med hjälp av medborgarlönen. Vi kan ta idrottsledare som i dag arbetar på frivilligbasis som exempel. Dessa personer får nu möjlighet att enbart arbeta med idrott. Vinsten blir i detta fallet dubbel, dels får föreningen en mer engagerad idrottsledare samt, för företagets del, så får de en ny anställd som värnar företaget och tillträder utvilad varje dag. Vilket i sin tur ökar företagets produktionskapacitet jämfört med tidigare.
   Jag önskar nu uppmana det svenska folket till att betänka artikeln nogsamt i syfte att vid annalkande val välja en ny bekvämare väg i livets gång.